Ljusning i mörkret

Kvällens mörkercykling var trögtrampad på grund av de centimetrar snö som ligger. Tack vare samma snö tycktes hjälmlampan helt plötsligt ge mångdubbelt så mycket ljus. Det är fantastiskt vilken skillnad det är på att irra runt i fuktig mörk skog eller vit snöig skog :-)

SmurfitKappa tvärs över älven. Vilken pärla...

Kort rapport om MRP 1.X-kedjestyraren: så långt är den en total succé. Den bara finns där och gör det den ska utan att märkas, perfekt.

1x9 på Nerven

Med någorlunda hel fotled och axel kan jag börja framföra en cykel på riktigt igen. Dags att ta bort pytteklingan och tillhörande framväxel på nya stighojen alltså! På S-Works Enduron körde jag bash och hemkokad fulstyrare som visserligen funkade fint men lämnade lite att önska rent utseendemässigt. Så till Nerven har jag skaffat en "riktig" kedjestyrare: MRP 1.X. Visserligen enkel att montera mellan vevlager och ram men det hade varit ännu bättre om MRP erbjudit en variant för ISCG-montage.

Uppföljning 1x9 och kedjestyrare

Efter några turer kan jag konstatera att min kedjestyrare på S-Worksen funkar finfint. Noll kedjehopp på fem timmar stökcykling. Det märks överhuvudtaget inte att den sitter på cykeln vilket är det bästa betyget som kan utdelas.
1x9 passar 90 procent av min cykling på S-Worksen eftersom turerna normalt är under två timmar långa och saknar uppförskörningar som är längre än tio minuter. Episka heldagsturer är det långt mellan för den här småbarnsfarsan. Dagens blöta tur i Lillpite med Puffert-Magnus och hans bror Tomas tillhörde de tio procent där tillgång till en lättare utväxling än 1:1 (34/34) hade varit najs. Under klättringen upp på Gölaberget sökte jag i min syrebristförvirring förgäves efter det icke-existerande framväxelreglaget flera gånger...

Kedjestyrare light

Eftersom jag i princip aldrig använder lillklingan fram på stigcykeln tog jag idag bort den. Klinga, framväxel, reglage - rubbet är borta. Nu blir det alltså bash och 1x9, baby. "Stora" klingan som var en 34:a med växlingsramper är ersatt med en lika stor downhillklinga som inte har ramper och annat för växling men däremot längre tänder. För att undvika att kedjan hoppar av klingan tillverkade jag en kedjestyrare light av klämman från en gammal LX-framväxel och en bit av övre styrningen från en utrangerad Truvativ Box Guide. Styrningen är fäst med en M5-skruv i det befintliga hålet på klämman där axeln för "vajerarmen" suttit. En kortare testtur i stöket med lite hopp och lek ger vid handen att det verkar fungera bra men det visar sig väl med tiden. Som bonus slamrar det betydligt mindre från styrningen än det gjort från framväxeln :-)

Lite ny hårdvara

I torsdags dök lokala Schenkerombudet återigen upp på mitt kontor med en kartong. Eftersom jag sålt av 9mm-framhjulet från P.2an innehöll kartongen ett nytt framhjul byggt på ett rött Hope Pro II, Mavic EN521 och 32 DT competition ekrar. Så nu har jag återigen ett par kompletta lagomtjocka hjul mer än jag har cyklar :-) Praktiskt att enkelt kunna variera hjul med andra däck på både S-Works Enduron och SX Trailen.Ett nytt par plattisar fanns också med, NC-17 Mg som med 386 gram är riktigt lätta. Dessa åkte på SX Trailen som i och med det lättades ett halvt hekto. De Knucklebone Drive Mag som satt på SX Trailen flyttades till P.2an som i sin tur då lättades ett hekto. Kedjereaktionen fortsatte med att V8orna som satt på P.2an flyttades till Marinen och de sunkiga greppbefriade Specialized-pedalerna på den hamnade i hoppets låda.Från NC-17 kom även en Lift Pro teleskopisk sadelstolpe till SX Trailen. Tanken är att då andan faller på växla till hjul med lättare däck och kunna hajka upp sadeln till riktig tramphöjd för lite längre transporter men ändå ha möjlighet att sänka den tillräckligt lågt när man kommer till det roliga. Tyvärr är stolpen ingen lättviktare men jag tror det är min sjätte stolpe i 30,9, vilket är tre fler än vad cykelbeståndet kräver, så jag har bland annat en kortkort stolpe komplett med sadel att smälla på för utförsåka. Men det kan vara dags att sälja av några tror jag...Av Bobsan på swebikers inhandlades en knappt synbart begagnad e.13 LG1 kedjestyrare. Med vikt på lite över 200 gram är den drygt 3 hekto lättare än den hemmasnickrade Truvativ Boxguide/e.13 Supercharger-lösningen jag kört. Med tanke på avsaknaden av märken på bashen jag tog bort så borde det inte bli några problem att vara utan.