Lo har ju sprincyklat sen i vintras men för några dagar sen när vi var i garaget konstaterade han att han minsann ville ha pedaler som pappa och mamma. Sagt och gjort; vevparti, pedaler och kedja återmonterades. Det blev bara en liten snutt till testtur då på grund av mörker men det gick förvånansvärt bra. Lite stöd i starten men sen trampade han på själv!
Nu i eftermiddag kunde han i alla fall få prova lite mer. Efter några starter med lite stöd kom han på det där med att sparka igång lite rull och sen sätta upp fötterna på pedalerna. Grabben kan cykla på riktigt!
Du måste ju vara stolt så bröstkorgen nästan spricker? Skulle jag vara iaf.
SvaraRaderaKlart man blir stolt. Och glad. Lo cyklade runt i cirklar och hojtade "Pappa det här är roligt!" i nästan en halvtimme :-)
SvaraRaderaMest nöjd är jag över att strategin med springcykling har funkat så otroligt bra. Det blev helt naturligt och väldigt enkelt att fortsätta med pedalerna och "cykla på riktigt" iom att balansen redan finns där.
G R U M T !
SvaraRaderawooohooo!!! kul
SvaraRaderaDet är mulligt (för att använda ett annat cukeluttryck) när barnen sätter milstolpar.
SvaraRadera